Ibland så får jag världens chans som t.ex svara på en fråga på lektionen som jag kan och har ett bra svar på,eller bjuda upp den här killen på dansen som jag tittar efter ibland.Men nej vet ni vad jag vågade inte räcka upp handen och jag vågade inte bjuda upp killen,rädd för att bli nobbad fast dansläraren sa att alla ska säga ja!Jag hatar mig ibland asså.När jag inser att jag hade världens chans där!Att ödet ville att jag skulle göra det då,men jag vågade inte och det kommer jag ångra hela mitt liv!Jag vill värkligen inte ångra något i mitt liv,men jag ångrar så otroligt mkt!Sååå himla mycket.Redan nu vet jag att jag inte kommer vara nöjd med mitt liv när jag är gammal.Men jag hoppas Gud att du har planer för mig i framtiden.Bra planer:)